Juni, alltså

Mamma skriver:

Juni, alltså. Det är så svårt att veta vad jag ska skriva om dig, Juni, tänker jag, för jag har inte hunnit lära känna dig än. Sedan ändrar jag mig.

Jag vet ju massor om dig. Jag vet att du har universums mjukaste kinder och precis din pappas långa snygga vader. Jag vet att du har en vackert formad mun som ibland vrids neråt och bildar ett uttryck som är det suraste jag sett. Som motvikt vet jag dock också, att du när du bli glad att se mig eller hör min röst, då ler du ett  leende som träffar mig som en soluppgång.

 Jag vet att du gillar att bli smekt över fötterna eller näsryggen när du ska sova.  Jag vet att du lyssnar ivrigt efter din storasyster som verkar älska dig massor trots att du stjäl fokus från henne. Jag vet hur din kropp stillnar när vi badar dig eller tvättar dig i ljummet vatten. Jag vet att du ogillar för snabb musik. Jag vet att du helst vill vara hud mot hud.

Jag vet att vi länge trodde att du var en skir och skär Linnea men att vi sedan ändrade oss när vi levt med dig en tid. Du är en varm försommarmorgon med smak av dagg och äppelblom. Ofta kommer jag att tänka på Robert Burnsdikten där han liknar sin kärlek vid en ros, "newly sprung in June", och en melodi, "sweetly played in tune".

Det gick så fort och lätt när du skulle komma till oss, något jag fortfarande är förvånad över. Det här förstår du inte förrän du blivit vuxen, kanske inte ens då,  men det är för mig som mamma en enorm skillnad på att förvirrad och egotrippad få det första barnet, och att redan vara mor och få ett barn till. Också omgivningen har reagerat på andra sätt, kanske som om du vore självklar.  Men jag vill att du ska veta riktigt säkert:

Du är inget mindre mirakel.

Baka baka

På mornarna brukar Meja få låna mig telefon och titta på barnfilmer från YouTube eller Bolibompa på SVT Play. Senaste dagarna har det senare varit poppis och morse skulle hon se när de bakade. Tror till och med att hon kom ihåg att de bakat scones.

Eftersom Pernilla varit sjuk de senaste dagarna har jag varit hemma med tjejerna och idag hade Meja och jag bestämt att vi skulle baka scones när hon kom hem från dagis. Det gjorde vi också.

Vi hjälptes åt att mäta och hälla mjöl och salt och klutta i smör och knåda. Mer välknånade scones har nog världen inte skådat.

Medan sconesen gräddades gjorde jag soppa och Meja diskade och fortsatte göra scones av makaroner på sin egen lilla spis.

Meja-bakade scones

Släck lampan pappa

Med skrovlig nyvaken röst ropar Meja på mig:

- Pappa, jag vill sova mera, släck lampan.

Jag går in till henne. Hon pekar på fönstret och tycker det är för ljust ute för att sova. Förklarar att jag inte kan släcka ute, men den anledningen går inte riktigt hem.

Meja och Bamsegrisen

Utflykt till Sickla

Idag har Meja och jag haft en sådan där skön utflykt. Det var länge sedan känns det som. Kändes som att vara pappaledig igen. Lunch på Texas Burger. Meja ville ha hamburgare – jag sa inte nej. Sedan köpte vi kläder och presenter och gick snöpromenad. Meja skötte sig så himla bra hela dagen.

Meja klämde nästan en hel burgare

Det regnade när vi kom hem så paraplyet kom ut

Och sen blev det lördagsmys och Lotta på Bråkmakargatan

Städhjälp

Idag har Meja och jag morgonstädat undervåningen. Fick oväntat bra och mycket hjälp faktiskt. Betydligt enklare att låta henne vara med än att få henne att leka själv.

Konstnären

Meja gillar att rita. Speciellt på min iPhone. Jag tycker hon blivit så duktig. Här är en bild på Meja och en på pappa.

Mejas drömboende

Här om dagen när jag bytte blöja på Meja så småpratade vi som vanligt. Minns inte hur vi kom in på det, men hon började i alla fall berätta att hon tyckte att hon och mormor skulle bo i grannhuset. Och farmor, lillasyster och kusin Sofia skulle också bo där. Och morfar, Andreas, Paulina, Maria, Fred, Amanda, Albin, Alva och farfar också.

Huruvida Pernilla och jag också skulle bo i grannhuset eller om vi skulle vara kvar i hemmahuset framgick inte riktigt.

Det märks så tydligt hur mycket Meja uppskattar att vara med farmor en dag i veckan och att mormor och morfar alltid kommer en eftermiddag i veckan. Och det märks att hon saknar att Sofia inte kommer och leker lika mycket längre.

Syskonkärlek

Sedan lillasyster kom sover Meja och jag i Mejas rum och Pernilla och lillasyster i stora sängen. På mornarna kryper Meja ned på min madrass och ligger och gosar en stund innan vi går upp. Pernilla och lillasyster ligger kvar och sover ett par timmar till.

När Meja hör att det börjar låta i sovrummet där uppe stannar allt upp och hon skriker att Nuuuuu är lillasyster vaken. Då är det bråttom upp för trappen.

Meja är så duktig på att klappa mjukt och fint och pussar så gosigt på lillasyster.

TV-mys med lillasyster

Cooooool

- Cooooool, säger Meja när hon har solglasögon på sig. Och det finns väl inget bättre ord?

Nya barnvagnspromenader

Nu är det en annan sorts barnvagnspromenader. Känns bra i magen att köra runt på två sovande tjejer. (fast inte lite lyxigt att knappt få in vagnen i bilen)